söndag 5 juli 2015

Livet

Dagen. Tacksamheten. Vars ska jag börja? 

I går var vi på bröllop. Jag och Erik var värdpar och det gick fantastiskt bra. Suveränt om jag får säga det själv. Många av gästerna kom och tackade oss och skröt på oss, och framför allt så var brudparet väldigt nöjda och lyckliga. Så så glad att allt gick vägen! Så nervös som jag har varit! 

Pojkarna sov hos mamma igår och mamma har en tendens att få för sig att bjuda på middag när vi ska hämta dem, de helger pojkarna har sovit hos henne. Det betyder att vi ofta får hela söndagarna att dona på med annat, för att sedan komma till mamma och dukat bord och glada barn. 
Ni hör ju vem som har världens bästa mamma? De här söndagarna är så lyxiga! Inte för att vi tar sovmorgon och äter en lång, mysig frukost tillsammans. Nej, här är vi sällan göralösa. Vi har jobbat på med husväggen, jag har tagit en lång promenad med Milo, vi har klippt gräs och staplat ved. Men att få göra allt det här utan att tänka på att barnen ska ha lunch, och utan dåligt samvete för att inte de får göra något roligt istället en sån här fin dag. Vi är så obeskrivligt tacksamma! 

Nu har Thom varit här och fixat vår dator och internet som har krånglat, så nu ser jag förra veckans "sommar med Ernst", hur fantastiskt blev inte köket?! Också blickar jag ut över mitt kök från fåtöljen där jag sitter, där solen ger ett behagligt och varmt ljus, och tänker att jag är nog fasen lyckligast i hela världen. Hur är det möjligt att man får ha det så här bra? 

Lägg till en hög med fantastiska vänner som ställer upp i vått och torrt, och en ny bil på det! Jag vill gå i mina skor! 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar