fredag 6 november 2015

TA-DA!

Här har ni det. En möbel snickrad med kärlek. Och lite svett och frustration. 
Han är för fantastisk min man. Har jag sagt det förut? 
Sånna här gånger kan jag bara inte skryta nog mycket på honom, och jag blir så rörd över att han faktiskt byggde ett vitrinskåp till mig. Till mig. För att det skulle bli så som jag ville ha det. 


Han har snickrat ihop det av furuskivor, så det är rejält vill jag lova. Och tungt. Inga spånskivor här inte. Baksidan har han spikat panel. Fötterna fixade svärfar hos någon i grannbyn som hade en svarv. Och de fantastiska dörrarna är alltså gamla fönster som har suttit här i huset. 


Ca.40 cm djupt, så vi får gott och plats med grejer. Och kokböcker! 


Här ser ni baksidan lite bättre. Den fina panelen. Hela skåpet är betsat i vitbets, förutom fönstren då som är vitmålade. 


Längst ner bestämde vi oss för en öppen hylla, med några "ratlådor". Där vi kan samla allt och inget. Också ser ni fötterna lite bättre. Höga, så vi kommer in med dammsugaren under. 

Också en sista bild på det som snickaren själv är mest nöjd med. Självklart skulle skåpet ha belysning. När det kommer till belysning, helst spotlights, finns ingen hejd på Erik. När vi är på Ikea spenderar vi över 1h bara på belysningsavd. Sjukt tråkigt. Det är kablar och kopplingar och glödlampor och led (och nånstans där har jag slutat lyssna för länge sen). 
Men ja, när mörkret lägger sig då tänder vi belysningen och det gör så mycket för hela köket. 





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar