Den lär väl vara borta imorgon, men oj så stämningsfullt vi haft det idag. Stora, stora snöflingor som virvlade ner utanför fönstret. Elden som sprakade i vedspisen. Barn som leker ute. Tända ljus. Och dessutom hade jag en fin vän och hennes son på besök. Med sig hade de en stor plåtburk med kakor och bullar. Säkert åtminstone 5 olika sorters kakor. Tala om julstämning.
Och medan barnen byggde snögubbar och murar och hade snöbollskrig, så delade vi på en kanna te. Jag i halvt liggläge. Och surrade bort en herrans massa timmar.
Än så länge ligger snön fortfarande vit på marken och gör mig så lycklig. Det ger mig hopp om att snart är den här, den riktiga vintern.
Ikväll hade dessutom Erik eget rum, vilket gjorde att vi kunde prata i telefon huuuur länge vi kände för. Vi är hopplösa när vi lägger oss på kvällen. Vi kan prata hur länge som helst. Ibland brukar vi lägga oss tidigare, bara för att hinna surra av oss så vi ändå ska kunna somna i bra tid. Men när han delar rum med någon arbetskamrat brukar det bli kortare samtal, av hänsyn till att den andra kanske vill sova. Ikväll var det dock inte så. Och som jag älskar honom. Världens finaste människa. Han kan vara 100 mil bort och jag känner mig ändå inte ett dugg ensam. Han gör mig så lycklig. Och han får mig att känna mig så viktig. Han är bara bäst, helt enkelt!
Idag har jag ingen bild, utan tänker mig att ni får fantisera ihop allting och få er egen bild av hur fantastisk den här dagen har varit. Och det bästa av allt är att förutom kvällens matlagning och möte så har alla fina människor omkring mig gjort att jag bara behövt slappna av och fokuserat på att lugna sammandragningarna.
Och två små lyckliga pojkar hade jag ikväll som inte bara var lyckliga över snön, utan även lyckliga över kvällens träning och mest lyckliga över att farfar varit här och de fick följa honom på promenad. Farfar skulle kunna komma hit 10 gånger per dag och de skulle ändå bli lika lyckliga varje gång.
Så när ni fantiserar om bilden för den här fina dagen, glöm inte de stora virvlande snöflingorna, värmen från brasan och levande ljus, och dessutom två sussande grabbar med stora stora leenden.
Vad kan man begära mer i livet?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar