26 december 2015 <3

En liten tösabit på 3490g och 50cm bestämde sig för att komma ut mitt i natten. 

Efter en helt makalöst fantastisk förlossning befinner vi oss nu i ett sådant lyckorus att vi skrattar och gråter lyckotårar om vartannat. 

Vi befinner oss även i total sömnbrist, dels pga. av att hon föddes mitt i natten, dels för att man bara inte kan slita blicken från henne! 

Tack livet.

Dopparedan!

Jag tog så fina bilder igår som jag skulle visa. Men så fungerade inte internet på datorn. Det var bilder med snö och strålande sol. Vi har haft ett par dagar tö men natten till igår snöade det och sedan var det lite kallare igår, så nu är träden återigen vita. Snö hade vi såklart kvar, men jag hatar när snön töar bort från träden. På jul ska träden vara vita! Jag kan inte förstå de som väljer att resa bort över jul till varmare breddgrader. När det kommer till det här är jag som ett litet barn, kan inte tänka mig en jul utan snö! 

Sedan var det en bild på mig! Tröttheten är som bortblåst, jag är pigg och har inte ont för fem öre vilket gör att det känns som att livet har återvänt! Så lycklig! Att det skulle bli såhär lagom till jul kunde jag aldrig drömma om. Borde nog köpa en trisslott.. (Fast iofs vann jag då ingenting på gårdagens bingolott). 

Vi hade bästa dagen igår, jag grejade på med lite julmat på fm. Gjorde skinkan osv. Erik kom hem till lunch, efter det tog vi tag i en lite lättare julstäd och sedan for Erik och pojkarna och åkte skidor och var borta närmre två timmar. Vet ni vad jag gjorde medans? Sov! För att orka med kvällen. Jag blir lite trött av att bära på kulan.

När de kom hem ordnade vi lyxmiddag så det stod härliga till, med godaste köttet, lyxiga potatisbakekser och gott bröd. Min pappa och extrabror tittade förbi och åt med oss. Sen hade vi trevligaste uppesittarkvällen framför oss, med den mest spännande bingon någonsin (trots att bara en i sällskapet vann en nyårslott), och vi surrade så vi missade allt annat som hände på tvn. Och åt och drack gott och njöt av finaste kvällen, dan före dopparedan. 

Nu är det dags för frukost, sedan kommer svärföräldrarna hit och då blir det julklappsutdelning och jullunch. Vi har bästa överraskningen till pojkarna, vi pratade med tomten sent igår och säkerställde planerna och jag lovar att de kommer tuppa av. 

Efter lunch svider vi om och åker till syster på julfirande. 

Vill bara passa på att önska er en riktigt fin jul! Krama om varandra extra mycket, det tänker vi göra! 

GOD JUL!

Bästa julgodiset!

Ja, nu har vi ju hunnit in en sväng till på BB i torsdags, då allt var i full gång för att sen stanna av under fredagen. Men efter det så har jag inte haft en enda värk sen vi gick och la oss på fredagkväll. Vilket betyder att jag nu har fått sova 2 hela nätter utan avbrott. Så skönt! Jag har fortfarande ont av det enorma trycket, men att slippa värkarna är fantastiskt! 

Att kunna sitta och spela spel med grabbarna, eller bygga lego! Så härligt! Jag njuter av varje sekund, men tar det fortfarande lugnt och håller tummarna att vi kan lunka oss in i januari innan vi åker dit nästa gång. 

I helgen fyllde vi verkligen upp Lycksele BB, om vi hade stannat kvar hade vi varit 4 st från vår föräldragrupp där. Lite roligt, förutom att de andra tre har sina knoddar i famnen och det hade ju inte jag. Men mysigt att träffas! 

Inför den här julen har det ju inte blivit mycket bakat direkt, Sussi var ju här och bakade pepparkakor med grabbarna och mamma har bakat snökakor och bullar till oss. Så vi har att bjuda på :) 

Men ett julgodis gjorde jag igår, i lyckorus av att vara utan värkar. 

Vi kallar dem chokladbräck, och det är så enkelt som att vi rostar mandlar (typ en halv påse) med lite olivolja och flingsalt i ca. 8 min på 200grader. Skaka om då och då under tiden. Låt dem svalna. Hacka sedan upp i små bitar, och hacka 1-2 st daim, beroende på hur mycket ni vill ha. Jag använde 1 daim. Smält sedan 200g mörk choklad och 200g mjölkchoklad och bred ut dem tillsammans på ett bakplåtspapper (chokladen ska alltså blandas, vill man kan man ringla den ena chokladen över den andra för lite mönster). Bred ut den ganska tunt. Strö över mandeln, daim och ev. lite mer flingsalt (provsmaka mandeln och se hur salt den är). Man kan  ta en ren sked och trycka mer mandeln och daimen lite i chokladen. Låt stelna! 

Sådär på julaftonskvällen när man ätit alldeles för mycket mat äter jag hellre en sån här liten chokladbit till glöggen än en massa kakor. 

Jag slarvade när jag hackade upp mitt i bitar, så då fick jag massa småbitar som inte går att spara. Typiskt! Då måste man ju äta upp dem på en gång! 

Det bästa med det här godiset är att man kan blanda hur tusan man vill. Vit choklad med polkagrisar är inte dumt! Eller torkad frukt, mintchoklad med mandlar, eller pistagenötter. Roligt för barnen att trycka ner minimarshmallows i olika färger. Man kan ta precis det man själv gillar bäst! 

Nu eldar vi, spelar memory, och väntar på att granen ska tina upp. 

Fin söndag! 

Tacksamheten

Jag som har gått runt och känt mig som världens lyckligaste idag, ni vet. Så himla tacksam för livet och allt jag får känna och uppleva. Så tacksam för min vardag. Och vet ni vad som hände ikväll? 

Jag nämnde för Johanna att jag bestämt ville ha med mig ett par pyjamasbyxor i flanell till BB. Det har jag tänkt på länge, jag har en väldigt klar bild av vad jag vill ha med mig till BB. (Och det resulterade i en väldigt stor BB väska). 

Men jag har inte hittar några byxor som dög. 

Också kommer hon hit ikväll. Med en tidig julklapp som jag var tvungen att öppna idag, fick inte vänta till julafton. Och i paketet ligger de mest perfekta pyjamasbyxorna någonsin, med den mjukaste härligaste pyjamaströjan till och dessutom en sovmask som vi nog kommer slåss om i familjen! 

Och gravidhormoner på det, tårarna bara rinner för att jag blir så himla lycklig över att hon tänkte på mig. En sån himla fin grej. 

Inser att det kanske inte är livet i sig jag ska tacka utan alla fantastiska människor jag har runt omkring mig. För det är ju de som gör allt så jäkla bra. 

Idag har jag haft ondare än någonsin och otroligt mycket värkar i omgångar, inget regelbundet än. Ändå känt mig lyckligare än någonsin. Öm, kraftlös, men lycklig. 

Erik tror att det som gör ont är ett tecken på att det kommer vara dags när som helst, jag är mer orolig ifall att jag kommer behöva gå såhär i 20-30 dagar till.. Smärtan är rätt ordentlig nu, dock hanterbar utan problem men tar otroligt mycket kraft och energi och jag känner att kroppen börjar vara slut på. Så himla spännande ändå att vi idag inte har den blekaste aning om när den här bebisen kommer födas. Kanske blir i natt? Eller kanske om en månad? Spännande! 

En fin söndag

Igår hade vi en himla fin söndag. Precis sådär som söndagar ska vara. Så där så man blir så himla tacksam för livet. 

Efter en lång frukost låg vi mest inne och eldade. Fick vänner på besök och vi långfikade och såg skidåkning på tv. Vi bara fyllde på kaffetermosen och bytte ut ljusen allt eftersom de brann ut. Kände lugnet. Pojkarna lekte ute. Som vi längtade efter det här ifjol. Att bara få vara. Ta dagen som den kommer. Inte känna sig stressad. Skratta, prata. Njuta. 

Erik tog med sig pojkarna och letade reda på en utegran. Vi har nog aldrig varit så sena med en utegran. Jag brukar helst sätta din den innan snön kommer. Men nu står den där, model XXL. 

Efter en riktigt kalasmiddag, typ godaste någonsin, kokade Erik kaffe på vedspisen och vi satt länge vid köksbordet och drack kaffe och lyssnade på änglaspelet. Pratade strunt, och pratade om allt som komma skall. All förväntan. Längtan. Julen, bebis. Livet. 

Det är ju så fint ute nu när det är lite kallare. Just nu njuter jag av lite morgonkaffe, och en fantastiskt soluppgång. Svärfar har tagit grabbarna på skolan och jag ska nog krypa ihop i gungstolen och peta in en pinne i vedspisen. 

Tack livet för alla fina dagar. Och tack för att jag fick det allra allra bäst. Efter 10 år tillsammans, två husrenoveringar och 3 barn, blir jag bara mer och mer förälskad i min fantastiska man (som ofta driver mig till vansinne ;) ). Kärleken rotar sig bara djupare och djupare och jag känner hur den klamrar sig fast långt inne i hjärtat. För evigt. 

Så tack livet, för alla fina dagar. Och för att jag fick det allra allra bäst. 

Luciafirande

Jag är fortfarande hemma och bebis är fortfarande i magen, tack och lov. Jag har ju haft den här veckan som mål att ha kvar bebis i magen, även om det börjar kännas som att söndag är lååångt borta. Natten till igår vaknade jag kl.01 av kraftiga värkar och sen dess har det hållit igång ordentligt. Nu börjar jag känna mig rätt kraftlös efter lite sömn och ihållande kraftiga värkar men däremot har jag fått lite vila idag då jag tycker att det lugnat ner sig en liten aning. Jag hoppas att vi kommer kunna vara med på Arons luciafirande på Myltan imorgon bitti. Nästa datum jag inte vill missa är torsdag den 17 då Lukas har sitt Luciatåg. Och såklart den 24 dec. Vilka datum som helst däremellan får liten komma, om man nu kan bestämma lite själv!

Förra helgen var ju pojkarna med på Luciatåget i Bäsksjö. De ordnar en julfest varje år som är så mysig. Med tomtegröt och julskinka och tunnbröd och hemmagjord lingonglögg. Och en massa fika såklart. Och pojkarna var så fina så, och så duktiga i luciatåget. Lukas ska vara stjärngosse i år och då ville såklart lillebror också det. Och Aron sjöng med så fint i sångerna, de bitar han kunde.

Mammas hjärta smälter. Mina små hjältar!

Efter det fikade vi lite till såklart. Och sen var vi tvungna att snabbt åka hemåt då det blev för jobbigt för mig. Också tänkte vi en liten tanke att nästa års julfest kommer vi ha en ettåring att hålla reda på. Mysigt!

V.37

Ja, nu är det ett himla tjat om den här bebisen, men det är ungefär det enda som tar upp våra tankar just nu.
V.37 idag och vi förevigade magen lite, eftersom jag misstänker att den snart är borta. Suddiga bilder i vanlig ordning, en blandning av dåligt ljus och busiga barn. Men det hör väl till.

Den här söndagen har annars innehållit julgransletande för grabbarna i familjen. Jag låg hemma såklart men hade Johanna som sällskap. Efter det blev det fika och grannarna kom förbi en sväng också. Så mysigt så. Precis vad jag behöver, jag som blir så vansinnigt uttråkad av allt stillasittande.

Sen slog jag och Erik våra kloka ihop och gjorde middag. Jag hade förberett en köttgryta på ett nytt recept som jag snodde av Johanna, med bland annat äpplen och kantareller. Blev verkligen en hit, supergott!
Nu är grabbarna ute och ska leka lite snön med Erik och jag har intagit soffläge, i vanlig ordning. Får alltid extra mycket sammandragningar efter mat eller frukost eller så, men jag hoppas de ger sig på en stund även den här gången.

Hoppas ni haft en fin helg!

90%

I

Ser ni?! 90%!! Ikväll ska här firas! 

Alltså ni kan bara inte förstå hur bra det här känns. Vid det här laget med Aron hade vi hunnit in i flera vändor och stoppat honom. Nu har vi ju bara varit in en gång! Och idag är sista dagen, sen är det ok för pyret att komma! 

Jag njuter så himla mycket av att vara gravid, men nu längtar jag verkligen efter slutet. Jag är så vansinnigt trött på folk som ska kommentera allt jag gör eftersom jag ska ta det lugnt. Jag känner min kropp bäst själv kan jag tala om. Även om man bara vill väl, så är jag så trött på att höra "men vad gör du här? Du ska ju ligga hemma och vila!" 

Även Erik tjafsar med mig hela tiden, vi brukar sällan tjafsa eller bråka, speciellt inte om små saker. Det lägger vi inte nån energi på. Men nu tjafsar vi rätt bra, eftersom Erik säger åt mig att ta det lugnt och jag tycker att jag känner själv vad jag klarar av. Haha, lustig grej att tjafsa över kanske.. Ni kan ju tänka er hur det låter. 

-"men gå och lägg dig och vila!" 

-"jag har vilat jag behöver inte vila mer!!" 

Haha. Mvh/ Sandra 4 år och vuxen-Erik som tror att han veeet allt. ;) 

Nu ska jag då iaf ta mig till bäsksjö på julfest för att titta på mina små stjärngossar som tänker vara med i Luciatåg. Det tänker jag inte missa! 

En bättre morgon

Betydligt bättre frukost idag, då jag fick vakna hemma i min egen säng. Och frukosten i sig var också betydligt bättre än på BB. Lyxade dessutom till det med en chailatte. (Måste köpa mig en mjölkskummare!) 

Ja, nu är jag hemma igen. Men en chailatte är ungefär vad jag klarar av att göra. Det krävs inte mycket för att sammandragningarna ska dra igång, och nu är de betydligt starkare än vad de har varit tidigare. Men på söndag har vi den magiska gränsen, efter det får liten komma när den tycker att det passar. Även om jag helst skulle vilja gå en vecka till åtminstone. 

Men i helgen tänker pojkarna iaf bädda i ordning i babykorgen. Jag tänker att när de vill hjälpa till och vara involverade så måste de få vara det, även om det betyder att jag måste tvätta och bädda om igen sen (ifall det dröjer en månad till innan liten kommer). 

Trevlig helg! 

Godmorgon från sjukhussängen

Ja, och då menar jag verkligen sjukhussängen. Fick åka in till Lycksele BB igår kväll eftersom jag hade så kraftiga och regelbundna värkar. Så här ligger jag nu, i sjukhussängen och äter frukost. Inte ens frukost fick jag gå och hämta själv. 

Jag fick bricanyl för att stoppa värkarna och det funkade fint. Blev undersökt och det visade sig att livmodertappen är förkortad. Så jag fick stanna kvar för att se så inte värkarna tar igång igen. Skit också. Jag längtar redan hem, och längtar efter pojkarna. Hatar att stressa iväg och bara dumpa dem. Även om jag vet att de har det bra hos farmor och farfar och de saknar förmodligen inte mig så som jag saknar dem. Och jag hatar att ligga här när det ändå inte får komma någon bebis. BB ska man ligga på när det är dags att föda! Inte innan! Skit skit skit är det. Så nu håller jag tummarna, så jag får åka hem idag igen. 

Så tji fick jag, jag som tyckte att det inte borde vara några problem att gå de här sista veckorna nu. Jag skulle förmodligen aldrig ha sagt något. Men än så länge är bebis kvar i magen och det hoppas jag den fortsätter med. 

Nu väntar jag på att få sätta mig och göra en ny kurva, och träffa läkaren så jag får veta mer. 

Den här gången fick jag i alla fall ett rum med fin utsikt att vakna till. Och julfint har de gjort också. 

Finaste små presenterna

I lördags kom mamma hit. Hon hade med sig massa presenter och dessutom kokade hon palt. Lyx!

Pojkarna fick tv-adventskalender, så ikväll ser vi fram emot första avsnittet. Någon som såg det imorse? 

Dessutom fick de tomtar att pynta med på sina rum, och tjocksockar. Rena rama lilla julafton. Hon hade med sig blommor till mig, och till en liten skrutt hade hon med sig detta. 

En pytteliten overall med tillhörande mössa. Finaste finaste presenten, stickad av litens mormor. Kan knappt förstå att vi snart ska få bädda in knodden i den där! 

Så nu är vi redo, ska bara hålla ut de sista veckorna så vi slipper Umeå. Sen är vi redo för ett litet syskon. Vi har till och med kapat listan till bara två namn, så vi har väl i princip bestämt namn. Två namn kan vara bra att ha och välja mellan. Dock är det två pojknamn, så det får helt enkelt vara en lillebror som gömmer sig därinne. 

Jag funderar till och med om jag får börja tvätta sängkläder och bädda i ordning? Fast bf är fortfarande en månad bort, så jag kanske borde spara på det ett tag. 

I söndags var jag som sagt hos mamma, och den kvällen och natten mådde jag så vansinnigt bra. Sammandragningarna var nästintill obefintliga och de som var var så klena så de gjorde inget. 

Igår var vi bjudna på lunch och jag tänkte att det blir ju toppen, skönt att få lunch serverad! Men bilfärden dit och hem var det värsta någonsin, ramlade in blöt av svett och har haft den värsta natten hittills. 

Jag önskar att jag kunde bo hos mamma de sista veckorna, eller att mamma kunde bo här. Men nu är det ju inte många veckor kvar, så nu borde det fasen gå vägen. Tycker jag. Det blir inga fler bilturer de här sista veckorna i alla fall.

Idag ska jag ägna mig åt att skriva en lista över julmaten. Vi firar jul hemma i år, känns bäst oavsett om vi har bebis kvar i magen eller inte. Ifjol var vi också hemma och alla ville hjälpa till att ordna mat så jag behövde inte göra ett dyft. Funkar fint för mig! Vi gör på samma vis i år och jag gör en lista där jag bockar av vad alla vill ta med sig. Håller på att längta ihjäl mig efter julmat! Och julen! Vad jag ser fram emot den här julen! Julen firas allra allra bäst hemma i vårt fina fina hus, på vår fina fina gård. Drömgården. Med finaste familjen. Kan inte önska mig mer.