Jullovets ljuva toner

Nu går vi in på sista veckan ledigt tillsammans. På söndag åker Erik på jobbet igen och pojkarna börjar skolan nästa vecka. Men det känns bra, jag ser fram emot lite rutiner. Jag gillar rutiner, men det är inte så dumt med några veckor då och då och bara ta dagarna som de kommer. Just nu sover vi alldeles för länge, och har ingen ordning på tvätt och städ eller nånting. Igår dammsugade och skurade jag och det tog minst dubbelt så långtid som det vanligtvis brukar. Men kul var det, som jag längtat efter att få städa! 

Pojkarna har kört på att ta varsin morgon då de stannar i sängen med Liv. Aron fuskar och brukar komma och krypa ihop med henne under natten. Men imorse var det Lukas tur att mysa. Det går fort bort en timme just under den här stunden. Och jag får kämpa med att hålla lyckotårarna borta. 

Jag har vägt mig en vecka efter förlossningen varje gång, bara för att det är roligt att hålla lite koll på hur fort det går. Med Lukas och Aron gick jag ned allt jag gått upp på en vecka. Den här gången har det gått lite långsammare, vilket kändes bra men så tittade jag mig i spegeln idag och insåg att det går nog ändå inte långsamt nog. 

Det här är vad som är kvar av magen idag. 

Så nu passar jag på och njuter, så länge jag har lite höfter och rumpa kvar. Så härligt när byxorna faktiskt sitter där de ska! Trivs så bra när jag får se ut såhär men inser att det snart kommer rasa bort. 

Lyckliga du, brukar de flesta säga, men allt är relativt. Självklart klagar jag inte på att jag inte behöver kämpa bort gravkilon, det är toppen, bara det inte blir för mycket. Alla är vi olika. Men just nu njuter jag!