Ikväll har Erik farit till Kiruna för jobbvecka. Känns såklart trist när han åker, men jag vet att en vecka går fort.
Det som är jobbigast är att han måste sitta och köra så långt. Tack och lov får han sällskap, men jag kan ändå inte komma till ro förän jag vet att han är framme.
Det betyder att jag har fått väldigt mycket gjort ikväll, och nu har Erik meddelat att de kommit fram säkert så nu kan jag också lägga mig och sova.
Det finns mycket som värmer lite extra om hjärtat.
T.ex. ett sms från en vän som betydde nånting annat än vad jag från början trodde (jag blev lika glad även om det hade varit ett frågetecken).
Jag har precis varit in till pojkarna och pussat om dem en extra gång.
Nere vid fötterna har mina små töser krupit ihop, vilket gör att jag inte behöver känna mig så ensam trots att Erik är borta. Så nu säger vi godnatt!
Och sov gott!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar