Milo kräver ju inte så överdrivet mycket motion än så länge, utan är ganska bra på att skaffa den själv. Speciellt de dagar då svärfar är med honom, då är han i regel mättad på promenader. Nånting som han dock kräver, är pinksvängar. På morgonen är det extra bråttom ut, så då brukar jag springa ut i pyjamas, morgonrock, stövlar och Eriks dunjacka på det. På kvällen däremot, sista pinksvängen innan jag lägger mig, då ligger han som en klubbad säl (från det att pojkarna lägger sig vid kl.19) och vägrar kliva upp för nån sista pinksvängen. Man får släpa honom ut.
Då jag har bråttom däremot, när jag ska gå med honom bara en liten sväng innan han får gå till hundgården då gör han sig absolut ingen brådska. Då måste han bara rulla sig i snön typ 15 gånger på 50 meter. Också tittar han på mig som "nä jag har ingen brådska! Vad är du så stressad för?"
Ungefär såhär brukar det se ut, här hittade han dessutom en rolig kvist att rulla med
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar