Från torsdag har vi tvingats vara inomhus för att Lukas varit krasslig. När han blev frisk blev Aron krasslig.
Idag tycker jag ändå att vi verkar piggare allihopa, så bara Aron behagar att vakna så ska vi ge oss ut. Frisk luft och solsken, jag känner mig alldeles pirrig! En vecka inomhus när det har varit så fina dagar har verkligen satt sina spår. Ingen energi överhuvudtaget.
Däremot har jag hunnit med att röja undan en del läsning, verkar som att det blir uppskrivning för jägarexamen inom en snar framtid och det kan man inte läsa på för mycket.
Dessutom har vi hunnit med att planera köket till drömkåken, och toaletten. Vi har ju ändrat oss hundra gånger och kommer säkert hinna ändra oss mer, men tanken från början var en stor toalett, minns inte riktigt hur många kvm, men nånstans mellan 15-20.
Nu blir det en betydligt mindre toalett, vi har bestämt oss att prioritera annat än lyx. Nåväl, den blir rätt stor ändå om man jämför med den vi har nu. Men då blir tvättstugan i ett separat rum, tidigare var allt i samma. Vi kommer nog få plats med både dusch och badkar ändå så det kommer säkerligen bli alldeles toppen.
Jag vet inte hur många påsar inredningstidningar som jag har fått av svärmor, och nu har jag haft tid att gå igenom dem. Eller tid, snarare har jag inte haft någon ork till att göra annat. Så jag har samlat massor av inspiration och som jag längtar efter att få börja greja. Jag tackar gudarna för min konstnärliga sida nu när jag sitter med papper och penna och försöka göra rita ritningar på alla rummen. Men det är otroligt roligt. Att få rita upp sitt eget hus.
Aron sover riktigt dåligt på nätterna, han är vaken mest hela tiden och de stunder han sover blir när jag ligger och vaggar honom i famnen, så då får jag hur som helst inte sova. Eftersom Lukas var likadan så vet jag den här gången att det är en kort period som går över, men det är tungt ändå. Han är nu 4 månader, de första 3 månaderna var har kolugn, sov hela nätterna och skrek aldrig. Nu är det en månad som han har vänt upp och ner på allt, ändå känns det som att den tiden har varit bra mycket längre än den "bra" tiden. Det är väl så. Men som sagt,det går ju över.
Kan ändå inte förstå att han är 4 månader.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar