Vårvintern

Efter en makalös vårvinter där vi skapat många ljuva minnen har jag ett pirr i magen inför sommaren. Jag trodde att vårvintern skulle vara oslagbar men försommaren levererar än så länge än mer än vad jag kunnat föreställa mig. Ljusa kvällar, skratt, lycka, tid tillsammans och bara ben. Många och långa middagar utomhus. Livet är så snällt och jag är så tacksam.

Ett fint minne från en vacker vårvinterdag i grannarnas fjällstuga.

2018

Ibland så smyger sig längtan på. Att få lägga några ord här. Speciellt när ett nytt år stundar. Full av förväntningar. Vi har en plan, och en önskan.

Det här januariljuset gör en ju alldeles stum. En bild från en vacker dag då jag och Erik fick 24h helt ensamma, min fina mamma valde att kidnappa barnen och det var så ljuvligt. Älskar att vara tillsammans hela familjen men de stunder det bara är vi två är inte många och därför alltid så välkomna. Känner mig så tacksam över året och ser fram emot 2018. Och fler vackra dagar tillsammans med dem som jag älskar så oändligt.

När ingenting annat spelar någon roll

Vissa dagar sköljer det bara över mig. Tacksamheten. Lyckan. Jag behöver ingenting annat än mina tre små hjärtan och min älskade älskade Erik. När lyckan bara bubblar inom mig och det spelar ingen roll hur mycket skit som händer runt omkring.

En fin kväll med de här småttingarna var precis vad jag behövde.

Ingenting annat spelar någon roll.

PS. Nån fler än jag som sitter bänkad framför Let's dance på fredagar? HUR lycklig blev man inte av Samirs och Sigrids puss ikväll?! Äntligen!

❤

En perfekt dag

I fredags hade jag en sån perfekt dag. 

Vi började dagen med att rensa ur förrådet. Förrådet som förhoppningsvis ska få lite kärlek i sommar. Nu är allt gammal rat som var lämnat borta, så härlig känsla att ha det gjort! Vi slet med det hela dagen, men jag passade även på att ta en löptur i solen.

Jag hade en alldeles egen hejaklack. Så trevligt så!

Med solen som stekte gick allt som en dans, så härligt när solen börjar värma!

Sen fräschade vi upp oss och for iväg på grillkalas i dalasjö. En altan full av fina människor som får mig att må så bra! 

Vidar slocknade först av alla, sen följde Liv efter men hon bäddade ner sig i hammocken. Var liite sugen att krypa ner där bredvid henne.

Och med de små sovandes och pojkarna bara nöjda och glada så kände vi ingen stress, så vi var kvar nästan till kl.22! Det har nog aldrig hänt förut! 

En dag som innehöll allt som jag älskar. Storstäd, löpning i solsken och middag med fina vänner. 

Tack! ❤

Kvällsfika

Fick det här receptet av en kompis som jag var tvungen att prova. Jag älskar ju fika. Kan fika alla dagens måltider. Och hur länge som helst! Och att få äta kaka till kvällsfika kändes ju bara alldeles för bra.

Det är alltså en mug-cake. En kaka i en mugg. Snabbt, enkelt och smidigt. Till den här behövde man:

1 banan (1/2 om de är stora)
1/2 dl mandelmjöl
1 tsk kakao
1 ägg

Bara att mosa bananen, blanda i övriga ingredienser, häll upp smeten i en mugg och micra på full effekt i 2min!
Var riktigt smarrigt men lite torrt, jag föredrar en klick grädde och lite bär till.

Valpar

Alltså valpar. Åh. Våra grannar fick valpar här i vår. 9st små ljuvliga jämtar. Vi har hunnit dit ett par gånger och gosat. Liv äääälskar valparna. Ja, vi andra också såklart. Jag försöker bearbeta Erik, det är ju nämligen så att de fick ett återbud och 1 liten tjej är kvar. Men Erik ska bara vara förståndig och sånt tråkigt.
Men titta på henne! Hur kan man säga nej?!

Träningsläger

I veckan har jag innevecka i Sundsvall. Den veckan jag även brukar säga att jag åker på träningsläger. Eftersom jag inte har något annat att tänka på än mig själv och skolarbete finns det mycket tid till träning. 

Igår var det grinigt väder och då nöjde jag mig med yoga på rummet och gissa hur det slutade? Dubbla yogapass som tog nästan 1h och 20min! När händer det liksom? 

Idag när jag gick hem var det riktigt härligt och Sundsvall bjöd på en del vårtecken. 

Så jag skyndade mig och snörde på mig löparskorna.

Och tog mig an trapporna. Det ni ser nedan är knappt 1/10 av trappan. Den är huuur lång som helst. Jag har ju valt att bo på norra berget vilket är ypperligt om man vill träna. Förutom denna mördartrappa finns det massor av skogsstigar att springa efter.

Den här trappan går jag även när jag går hem från skolan. En utmaning även då med ryggsäcken full av böcker.

Ibland (när man börjar få blodsmak i munnen) får man stanna och njuta av utsikten.

Efter att ha sprungit det här ett par gånger kan man behöva vara ner med ett par (det tar sin tid) km av lättare löpning.

Tur det finns sån också!

Ikväll fick jag sällskap av ett gäng fotbollstjejer. Det var trevligt men tufft. Det är otroligt mycket folk som är och springer här i skogen, många kör bilen upp hit för att springa stigarna. Det är ovanligt för mig, man är aldrig ensam. 

Nu kan jag meddela att varenda muskel är så mör att jag tänker krypa ner i sängen med en kopp te. Bra avslut! Imorgon åker jag hem!