Även ikväll klappar mitt hjärta lite extra,
och ögonen tåras.
Lukas ville inte alls att kusinen skulle åka hem utan när han skulle sova ville han ha henne bredvid sig.
Älskade barn, oförskämt vad lycklig man kan vara!
Jag behöver absolut ingenting mer än deras fantastiska leenden!
Gullungar!!
SvaraRadera